Monthly Archives: mars 2019

Revansch-sugna

Antar att det varken är första, sista eller enda gången i världshistorien som en grupp män använder en kvinna utan att tänka på hennes upplevelse av situationen.

Kvällen innan hade de här männen gått hem full av irritation över vilken uppståndelse Jesus väckte. Nu tänkte de ställa honom mot väggen och få revansch. Därför kom de släpande på kvinnan.

Jag antar att det var minst två personer involverade i det ”äktenskapsbrott” som männen tydligen tog henne på bar gärning att begå. Man kan ju undra var de gjorde av den andre felande parten. Men han var väl man förstås! Som skulle ”ha sina rättigheter”. Och nu tänkte de få Jesus svarslös i fällandet av bestraffningen av kvinnan.

Men där gick de på en nit!

Jag kan undra vad det var som Jesus skrev på marken. Det måste i alla fall ha varit avslöjande ord för när Jesus säger ”Den av er som är utan synd, kan kasta den första stenen”. Männen lommar iväg ut från skådeplatsen, som skamsna hundar med svansen mellan benen. De äldsta männen – kanske med mer självinsikt – först.

Kvar, på tu man hand, blir Jesus och kvinnan, och trots det samhällets kvinnosyn som han lever i så möter han henne med respekt och människovärde. – Har ingen dömt dig? – Nej, ingen! svarar kvinnan. – Och det gör inte jag heller.

Hela sammanhanget finns att läsa i Johannes evangelium i Bibeln kapitel 8 och jag skriver det angående påståendet att Bibeln är ”mycket kvinnofientligt” – en fortsättning på inlägg publicerade på denna blogg 20190124 samt 20190212


”Valfrihet är inte självklart”

Det var (och är) befriande med Hans Roslings staplar och diagram som visade (och visar) att jordens befolkning överlag får det allt bättre. Mycket mer än vad vi i västvärlden ofta förstår.

Men i världen finns ännu lidande som skär i hjärtat, och som absolut inte, på något sätt, borde få finnas. Man blir totalt stum och förtvivlad, när människor våldför sig på andra människor. Ofta med makt, pengar eller tro och åsikter som drivkraft. Ibland kommer denna smärta så nära att det tränger innanför huden.

Ett avtryck av ett fotspår, i lerig osäker mark.

Den smärta som krupit innan för huden på mig denna vecka var kidnappningen av en bekant från vår Afrikatid. På fredagen hade min man ett samtal med honom om en trasig tvättmaskin. Två dagar senare blev han bortförd. Nu gick det lyckligtvis väl och han kom ”välbehållen” tillbaka. ”Så här är det att bo i mitt land” var hans råa konstaterande.

Sedan satte jag mig och såg Svts dokumentär ”Flykten från….”

”Valfrihet är inte självklart. Har man det så tänker man inte på det. Men om man inte har det. Då är det värdefullt.” Så säger hon. Flickan. Enligt internationell lag, var det inte olagligt att hon befann sig på en båt på väg bort från sitt land och sin rika familj. Men tydligen finns ”andra lagar”, som för den här familjen står över internationell rätt. I filmen nämns det om ”den islamiska lagen att en kvinna, oavsett hur gammal hon är, står under sin makes eller fars förmyndarskap. Hon kan aldrig fatta egna beslut, eller göra egna val.”

Den lilla människans enda hopp kan vara att sprida information och hoppas på att det ”i den fria världen” finns människor som agerar. Makter kan tyvärr samarbeta mot den lilla människan för att värna affärsrelationer.

”Du gamla, du fria, – – – vänaste land upp på jord – – – ”

Visst kan vi bråka på vårt land också, men jag är SÅÅÅÅ TACKSAM för att jag av födseln är svensk medborgare. Det är dock viktigt att vi fortsätter tro på varje enskild människas värde, rätt till sin egen vilja, sin röst och sin frihet. För allas vår trygghets skull behöver varje ny generation, inta och leva vidare demokratins värderingar.